På medeltiden hade alla en tro. Vad man än gjorde fanns gud med en.
Till Sverige kom den katolska kristendomen under 900-1000-talet från Hamburg-Bremen och England. Från Sverige spreds sedan kristendomen till de baltiska länderna och Finland. Sverige genomförde tre korståg till Finland under 1200-talet och efter det var Finland en del av Sverige.
Men kyrkan gav så mycket mer än bara den andliga, den svarade också för skolgång och sjukvård.
Helgon har en framträdande roll i katolicismen
och det hade de också på medeltiden. Det var till helgonen man bad som framförde bönerna till gud och man firade deras festdagar och hade dem som förebilder och hjältar.
De sju dygderna - så här skulle man leva enligt medeltidsmänniskan.
1. tro på Gud,
2. hoppas på frälsning och evigt liv,
3. visa kärlek till Gud och sina medmänniskor,
4. vara rättvis i alla lägen,
5. vara modig och våga stå för sina åsikter,
6. vara måttfull och dela med sig,
7. söka kunskap, både teoretisk och praktisk, för att klara sitt liv bättre.
Motsatsen till de sju dygderna var de sju dödssynderna - s å här skulle man inte vara:
1) girig
2) en frossare
3) avundsjuk,
4) vred, argsint,
5) likgiltig
6) högmodig
7) vällustig.
Varulvar, ... och andra var inget man trodde på utan man visste att sådana varelser fanns. För att skydda sig mot otyg...
|
