Medeltidens barn

På medeltiden fick alla barn vara barn, vare sig de var söner och döttrar till adelsmän eller bönder. I städerna fanns det alltid mycket spännande saker för ett barn att utforska. Söner till adelsmän, präster eller borgare kunde få studera skolan som var knuten till kyrkan. De flesta studerade till präster andra bara för att lära sig läsa och skriva. Ville man studera mer kunde man söka sig till något universitet ute i Europa. Döttrarna kunde få lära sig räkna och skriva för att klara av att sköta bokföring eller räkenskaper, men det vara bara döttrar till adelsmän eller de rikaste borgarna som fick denna möjlighet. Döttarna fick undervisning i hemmet eller hos nunnorna. De som var barn till bönder som bodde på ensliga gårdar långt ute i skogen hade alltid ett tillfälle varje söndag att leka med sina kamrater när de fick följa med sina föräldrar till kyrkan. Barnen var högt älskade och uppskattade av sina föräldrar så som idag. En historia berättar om en far som var villig att skänka bort sin gård bara han fick sitt barn tillbaka som gått vilse i skogen. När barnen var 10-12 år var det dags att börja integreras i vuxenvärlden. Då fick de fler uppgifter att utföra. Pojkarna fick hjälpa fadern med jordbruket och flickorna fick lära sig sy, laga mat och ta hand om djuren på gården.